Vilket fantastiskt väder Norberg bjöd på idag! Det var lite mulet när vi klev upp i morse, men sen blev det bara bättre och bättre. Enligt min garmin så var snittemperaturen ca 22 grader idag. Inte mycket att gnälla över.

Vi var bara två ”Subbor” i startfållan, jag och Anna. Som vanligt när man inte är en stor klunga från start, så dividerade vi lite fram och tillbaka vilken startgrupp vi skulle starta i. Tillslut klev vi fram ett steg från där vi ställde oss först. Så vi drog iväg med andra gruppen. Det som gjorde mig lite misstänksam var att Per också startade i den. Skillnaden var att han var med och drog, medan vi hamnade i en klunga bakom täten och bara behövde åka med. Det gick rätt fort…

Som ni ser så hände nåt efter 3 mil. Det började med att folk framför oss började släppa luckor som vi blev tvungna att täppa. Vi bestämde oss för att göra ett försök och gå i fatt tätklungan. Efter en stund kom vi i kapp en nybildad klunga på ca 10 personer och bestämde oss för att köra med dem istället. Allt väl och det rullade på fint. I ca 5 km. Då körde Anna på nåt. Hon ropade att det gick bra, men strax därefter sa någon i klungan till mig att min kompis hade punka. Jag dividerade med mig själv i typ 5 sekunder, men sen bestämde jag mig för att vända tillbaks och vänta in henne. Jag kände mig stark och det kändes trist för henne att behöva köra ensam.

Det trasslade lite och tog lite tid att få ordning på punkan. Vi gjorde oss redo för att sticka igen, när Anna upptäcker att hon har punkat fram också… Så, in till kanten igen och påbörja slangbyte nr 2. Jag passade på att dokumentera – allt för att bevisa att vi inte bara slappade.

När vi var på banan igen var det partempo som gällde för hela slanten. Men vad lätt det gick, och vad roligt det var! Ja, inte hela tiden, men större delen. Vi stannade i första depån och lånade en fotpump. För tydligen var vi inte så starka som vi trodde med våra minipumpar. 2,5 kg per däck är visst inte tillräckligt på en racer…

Nöjda subbor i mål

Per var väl lika snuskigt stark som vanligt och fick vänta i 20 minuter innan vi rullade in.

Nu sitter vi i husbilen utanför Vikskolan i Upplands-Väsby och väntar på att Mellon ska börja. På väg hit hann vi in på Sportson i Västerås och köpte en ny sadel till mig. Har inte varit nöjd senaste tiden med den jag kör på nu. Och alla vet väl att det bästa tillfället att testa en ny sadel är just på ett 130 km långt motionslopp? Återkommer med en recension imorgon…