Igår avslutade jag dagen med ett härligt trainerpass. Tanken är att jag ska bli bättre på igångdrag och spurter. Jag hoppas det hjälper, för jobbigt var det. Spurterna i sig är ju superkorta (6 sekunder), men mjölksyran ligger ju i bakhåll och kastar sig över mig när spurten är avslutad och jag ska försöka fortsätta trampa på i ett vettigt tempo.

Spurt- och accelerationsträning

Igår skrev jag ju om min nya väckningssignal. I morse när klockan ringde kändes den som ett hån… Den börjar typ ” Rise and shine. 6 am and your hand can’t make it to the alarm-clock before the voices in your head…..” osv. Så långt allt väl. Men ärligt talat. 6.00 what’s the deal with that?! När klockan hos mig är 04.15 så känns det inte som någon direkt bedrift att någon skulle ställa klockan på 06.00 för att gå upp och träna. Det är ju sovmorgon för bövelen!

Hur som helst så var det den tiden eller inte alls idag. Och inte alls var inget alternativ. Så jag klev snällt ut i mörkret och åkte ner till gymmet. Kroppen kändes riktigt återhämtad efter trainerpasset, trots 5 timmars sömn. Helt ensam var jag på gymmet, vilket inte hör till vanligheterna trots att jag är där tidigt. Passade därför på att ta några selfies. De flesta lämpade sig inte alls för publicering…

Min vän bollen

Vet ni hur svårt det är att köra hamstringscurl i cable-crossen och samtidigt försöka ta en selfie?!

Lägger pannan i djupa veck när jag koncentrerar mig på att försöka fastna på bild…