Igår kväll körde jag intervaller utomhus på fincykeln. På förmiddagen när jag vaknade (efter nattjobb) så vräker snön ner. Det är inte ok! Jag ska ju köra tröskelintervaller idag efter jobbet. Så nu är alltså alternativet att köra utomhus på crossen i snön (inte lockande) eller krypa till korset och plocka fram trainern igen, som jag packade undan i helgen (förlåt, det är alltså mitt fel att det snöar…). Det är inte heller lockande. Vi får se hur det ser ut på vägarna när jag kommer från jobbet på em. Ser det ut som nu så får det nog bli trainern iallafall.

Igår körde jag och Per pulsaccelerationer. Vad snabb man känner sig när man byter crossen mot racern och dessutom ska köra så fort det bara går. Sen att det kanske inte går så fort är ju en annan sak, men det känns fort. 15 intervaller med nästan max i 30 sek och 2½ min vila emellan. 30 sekunder låter inte mycket, men jag lovar att det är en halv evighet! Efter de första 2-3 intervallerna mådde jag riktigt illa. Sen kom hela kroppen igång och det blev roligare och roligare! Men mot slutet var benen rätt matta. Och fingrar och tår rätt kalla. Och magen rätt hungrig. Sen fick jag åka och jobba… Men jag hann både laga mat, äta, duscha, slappa i soffan och lagom krypa ner i sängen innan telefonen ringde. Fail. Jag ville ju sova. Det fick jag inte göra förrän klockan var efter 2 i natt. Men sen sov jag gott och hade nog sovit fortfarande om jag inte hade varit så kissnödig. Så jag fick släpa mig upp och gå till jobbet i lagom tajming för lunch. Win!

Fina pulstoppar!