Etiketter
En kort lunchpromenad i solen gjorde att det började spritta i hela kroppen! Tänk vad lite sol kan göra ♡
Heeej solen!!
25 tisdag Nov 2014
Posted in Jobb, Mobilbloggat
Etikettarkiv: sol
Solenergi
16 söndag Mar 2014
Posted in Cykling, Distanspass, Foton, SubXX, Vänner
Etiketter
distanspass, Eskilstuna, kyligt, Scott, sol, Sub8, SubXX
Åh vilken dag, den gick rätt in på feelgood-kontot! Åkte hemifrån redan vid 6.30 i morse. Styrde kosan mot Eskilstuna och SubXX Sub8-träning. Vi skulle samlas kl 9.45, men innan dess skulle jag svänga förbi och hämta en cykel som jag hade köpt på Blocket. Jo, för Saga behövde faktiskt en MTB, så nu har tjejerna varsin Scott Scale JR att rejsa runt på. 
Humöret var på topp, solen sken och det var i stort sett tomt på vägarna. 
Det var lite kyligt i luften, men rent på vägarna. Ända tills jag började närma mig Eskilstuna, för där hade det tydligen snöat i natt. Vägarna var snöiga och isiga och jag började ångra att jag inte hade kvar dubbdäcken på crossen…
Det var lite isigt när vi rullade ut från Vilsta friluftsområde, men så fort vi kom ut på vägarna så hade solen hunnit smälta bort det mesta. Vilken dag! Vilken energi! Vilket flow! Större delen av tiden var det bara myscykling som gällde. En stund mitt i passet drillade vi lite belgisk kedja och den var rätt välsmord trots att vi inte kört ihop på länge. Det är så skönt att köra tillsammans med tjejer man känner och litar på. Benen kändes i topptrim. Det enda oroande var ett spökande knä. Inget jag kände av igår under intervallerna och inget jag har känt tidigare heller. Men det gjorde ont från start idag. Det blev bättre när vi rullade, men så fort vi hade stått still en liten stund så gjorde det ont igen. Misstänker att det beror på avsaknaden av stretching efter passet igår. Jag hoppas det och 9 ggr av 10 brukar mina knäkänningar bero på just det. Tyvärr har jag ont fortfarande nu på kvällen, om jag belastar knät i vissa lägen. Men jag har rullat runt på min rulle och knådat låren, så förhoppningsvis ska det ge sig till på tisdag när det är dags för cykling igen.
Vi fick även en kurs i fotoposering av Susanne…
BIG NONO!
Be cool!
Välförtjänt smörgåstårta
09 söndag Mar 2014
Posted in Cykling, Distanspass, Foton
Etiketter
cross, distanspass, kalas, sol
Idag var vi bjudna på 20-årskalas i Ludvika. Jag hade även 5 timmar distans på schemat. Svårt att få det att gå ihop rent tidsmässigt. Vi löste det genom att cykla till Ludvika istället för att ta bilen. Det är det som är så fint med att ha en lika knasig sambo som inte blinkar när man berättar att man ska cykla till kalaset 5 timmar bort. Familjelivet blir så mycket lättare då. Och mamma och pappa är så vana med mina konstigheter att de har slutat höja på ögonbrynen och snällt tar vår bil till kalaset så att vi slipper cykla hem.
Jag hade kollat på google maps och konstaterat att sträckan skulle bli strax under 10 mil. Det borde inte ta fem timmar med crossen eftersom det mest var asfalt, men jag tyckte det var bättre att skarva när vi väl kom fram än att det skulle ta för lång tid och vi skulle bli sena till kalaset. Vi valde att cykla via Fagersta för att slippa riksväg 50 som är rätt smal och med mycket tung trafik. Fram till Fagersta hade vi nog vinden mestadels i ryggen, benen var superpigga och det bara rullade på trots att det var rätt mycket långa slakmotor. I Fagersta kom två fina upptäckter. Dels vände vi upp i motvind/kantvind, dels upptäckte vi att det nog inte alls skulle bli knappt 10 mil, utan närmare 13 mil. Inte hela världen eftersom det var tiden som var det viktigare, nu skulle det bli närmare fem timmar. Allt väl så långt. Och benen var fortfarande rätt fräscha.
Efter fyra timmar började jag fundera över om jag skulle orka pilla fram en Twix ur ryggfickan. Jag dividerade fram och tillbaka. Där och då insåg jag att jag skulle ha ätit den där Twixen redan för en stund sen. Skulle jag inte äta den nu så skulle väggen smyga sig närmare ganska snabbt. Fick fram den och erbjöd Per halva, som han oväntat tacksamt tog emot. Energin kom tillbaka en stund, men blev inte långvarig. Det blev en tuff avslutning och totalt tog turen 5 timmar och 20 minuter.
Efter en snabb dusch så länsade vi (ok, mest jag) faten på både smörgåstårta, vanlig tårta och en herrejösses massa annat fika. Behöver jag säga att det var rätt skönt att åka bil hem sen?
Längre norrut var det fortfarande snö i dikeskanten
Vilket väder!!
Dagens högsta punkt, dock inte sista uppförsbacken
Fantastiska sol!
08 lördag Mar 2014
Posted in Cykling, Foton, Intervallpass
Etiketter
Vaknade av ett konstigt stickande ljus i ögonen. Soooolen!! Hej och välkommen, du är efterlängtad. Jag fick genast vårkänslor och beslutade att dagens trainerpass fick vika undan för ett intervallpass utomhus. Och inte nog med det, jag körde det på rääääsern! Nu är det vår trallalalala. (Det här kommer jag troligtvis få äta upp ganska snart när snön vräker ner…)
Per hängde med på crossen, men han plockade åtminstone av dubbdäcken. Jag körde SC stege 2,3,4,5,4,3,2 minuter med lika lång vila emellan medan Per körde lite längre tröskelintervaller. Vi körde i backen från Klacka mot Striberg, det var bra längd på den. Det var bara i andra fyran som jag hamnade lite fel och fick köra den nedför, men det är ju minst lika jobbigt att mata på ordentligt nerför så det löste sig det också. Nu kan man ju tro att allt ska kännas så lätt och fint när man äntligen får cykla racer ute, med lätt cykel och lättrullande hjul. Tyvärr så är ju 95% av maxpuls fortfarande 95% av maxpuls, det enda är att man kommer lite längre på samma tid, vilket är rätt ointressant när man kör intervaller på tid. Benen var lite mosiga och redan i första intervallen fick jag sjukt mycket mjölksyra. Det fick sin förklaring när jag kom hem och kollade snitteffekten på den intervallen. Den låg på 277W, istället för ca 239W där jag borde ha legat. Även in intervall nr 2 körde jag lite onödigt hårt. Vilket resulterade i att jag fick lite problem med att få upp pulsen ordentligt under hela passet, men jag landade runt 92-93% av maxpuls iallafall. 
Nu laddar vi för besök på East West Sushi, för att sedan fortsätta till Konserthuset där Soran och Betnér huserar med ”En skam för Sverige”. Det kan ju inte bli annat än en toppenkväll! Imorgon bitti vankas det en cykeltur till Ludvika för att gå på 20-årskalas. Här slösar vi inte bort någon tid, här förenar vi nytta med nöje! 🙂
Synar mig själv i sömmarna
07 lördag Dec 2013
Etiketter
Inledde dagen med att inte åka till Eskilstuna som planerat. Egentligen skulle vi ha kört ett SubXX-distanspass där idag. Jag hade sett fram emot det riktigt mycket, men den där Sven ställde ju till väglaget så förbaskat, så vi beslutade att ställa in alltihop för säkerhets skull. De flesta hade ju som jag dryga timmen att åka, även om de kom från andra hållet. Hade tänkt ta ett distanspass här hemma istället, men familjerådet bestämde att det var rätt skönt inne också. Så vi nöjde oss med en riktigt skön långpromenad i skogen. Lagom ansträngande, lagom kallt, strålande sol (lite för bitande vind bara) och en nöjd hund. Mycket skönt!
Å ena sidan känner jag mig lite stressad över att jag inte kommit igång med uppbyggnadsträningen än, inte har cyklat ordentligt på typ 1 månad och dessutom ska göra Padillatest om mindre än en vecka. Å andra sidan så har jag ju inte fått mitt träningsprogram av Isak än så motivationen att dra igång nåt eget i väntan på det har inte känts jättehög. Och vad gäller Padillatestet så ska ju det ge mig en utgångspunkt för min träning, det är ju inte som att jag ska vara i toppform nu – det har ingen cyklist blivit ihågkommen för. 
Ett kärt återseende
13 söndag Okt 2013
Posted in Cykling, Distanspass, Foton, SubXX, Vänner
Etiketter
cykling, distanspass, Eskilstuna, familjen, fincykling, husbil, klungkörning, landsväg, minnen, sol, SubXX, Vilsta
Helgen har bjudit på inte bara ett kärt återseende, utan flera stycken faktiskt! I fredags packade vi in familjen och cyklarna i husbilen och rullade till Eskilstuna. Och där kom det första kära återseendet. Inte för att jag hann se så mycket av de delarna där jag tillbringade mest tid under mina drygt tre år i Eskilstuna, men det finns ändå så många minnen därifrån. En del lite dimmigare än andra kanske…
Det kära återseendet nummer två (som egentligen var flera stycken på en gång), var när vi hade checkat in på Vilsta sportcamping och jag fick sticka ut och cykla tillsammans med ett gäng starka brudar, i form av flera SubXX Team Naturelle:or. Vi tog en runda på ca 5 mil i det härliga höstvädret. Fantastiskt! Och redan där började det kära återseendet nummer tre komma krypande. Kvällen bjöd på tacobuffé, flera SubXX:or som rullade in och en väldans massa babbel och skratt. 
Fredagsmys med obligatorisk tacobuffé
I lördags morse var det uppställning för fotografering kl 8:30. Stackars fotografen som skulle försöka få ordning på alla fnittriga brudar som hade åsikter om allt från hjälm på/av, glasögon på/av, placering, formationer, cyklar åt rätt håll osv osv. Men han gav inte upp, utan vi fastnade tillslut på ett par bilder… Sen rullade vi ut i två grupper för några timmars cykling. Luften var crisp och vinterkläderna satt inte i vägen. Vi tog det lugnt, tog låååånga förningar och pratade oss igenom 9 mils helt underbar cykling. Där slog det kära återseendet nummer tre till med full kraft! Det är ju såhär det ska kännas att cykla!! Det är ju hur roligt som helst. Det måste inte alltid vara full fart ända in i kaklet, med mjölksyran sprutandes ur öronen. Man kan ta 3 timmar på sig på 9 mil, cykla säkert och snyggt, utan att för den skull vara tvungen att cykla snabb. För då hinner man ju umgås hur mycket som helst, och känna sig stark trots att man är som svagast just nu. Åh vad jag ska ta med mig de här dagarna in i vintermörkret!
Foto: Christer Dahlin
Snart dags för cykling
Camilla N var dagens mest påpälsade cyklist 😉
Vad mer kan man önska?!
Camilla T och Cissi njuter in i det längsta
Sen var det dags för SISU-utbildning
Delar av vårt härliga Sub8-gäng! De flesta verkar vara lika pigga som jag var…
Lördagen fortsatte med lunch, grupparbeten och SISU-utbildning, årsmöte (nu är vi en cykelklubb på riktigt!!), Italiensk buffé och Inför-Vättern-möte med Sub8-teamet. Ögonen gick i kors på riktigt innan jag trillade i säng, för att orka upp igen på morgonen och stå redo med cykeln kl 8.30.
Dagens cykeltur blev en repris på gårdagen. Något fuktigare luft, dimma och lite kyligare. Men i gengäld körde vi en lite mer kuperad vända (lite mer som här hemma), så man höll värmen ändå. Dagen avslutades med lunch och hemfärd. Veckans inlämningsuppgift är inlämnad (med hela 2 timmar tillgodo!) och nu är det verkligen dags att sova…
Nattinatti!!
Ride of hope etapp 4
06 tisdag Aug 2013
Posted in Cykling, Distanspass, Motionslopp
Etiketter
cykling, distanspass, klungkörning, landsväg, Ride of Hope, sol
Mellanlandar hemma i Gyttorp efter dagens 17 mil mellan Skövde och Örebro. Blev bortskämda med lasagne och kanelbullar hemma hos mamma och pappa. Lyx! Nu ligger jag och njuter av att jag alldeles strax ska släcka lampan och sova skönt i min alldeles egna säng. I ett svalt och skönt sovrum. Men först en liten sammanfattning av dagens etapp såklart…
Starten i Skövde
Vi startade alltså i Skövde i morse. I dag valde vi faktiskt att starta i den lite lite lugnare gruppen, som kör full fart på platten men tar det lite lugnare uppför och väntar in efter korsningar. Precis vad mina ben behövde! Det börjar bli tillräckligt jobbigt ändå, såhär när man redan innan start har ca 48 mil i benen. Mitt högerknä kinkade lite i går kväll och även nu på morgonen. Det blev dock bättre under dagen, så länge jag inte pressade på alltför hårt. Märkte också att det blev bättre när jag var noggrannare med rundtrampet och inte bara pressade på med låret. Lätt att glömma när knopp och kropp börjar bli slitna.
Fram till första depån gick det ruskigt snabbt. Påfyllning av vätska och energi. Kissade. Drog upp byxorna innan jag reste mig upp och tillbringade sedan resten av stoppet med att rota runt i cykelbyxorna efter ormbunksrester som fastnat både här och där.
Depåstopp 1
Stopp två (frivilligt lunchstopp) hoppade vi över. Tog en lite kortare paus för att peta i oss lite energi bara innan vi körde på igen för att ta oss an dagens enda riktiga backe. Ingenting mot igår, men visst kändes det i benen. Hade några små dipper innan depå tre, men de satt som vanligt mest i huvudet.
Improviserat depåstopp på Statoil i Gullspång
Tredje stoppet var i Svartå, fem mil från Örebro, så då var vi ju praktiskt taget hemma. Pratade med några Örebrocyklister som kommit dit för att möta upp de grupper som inte kände sig säkra på vägen in mot Brunnsparken. Efter den depån gick tempot ner avsevärt, då det blåste på riktigt ordentligt på närkeslätten. Kraftig mot- eller kantvind hela vägen hem. De flesta var rätt trötta, men vi var vid gott mod och fram kom vi ju tillslut idag också.
Depåstopp 3 i Svartå
Hela gänget i mål i Brunnsparken
Ride of hope etapp 3
05 måndag Aug 2013
Posted in Cykling, Distanspass, Motionslopp
Etiketter
Barncancerfonden, cykling, distanspass, klungkörning, landsväg, Ride of Hope, sega ben, sol
Dagen började med MC-poliseskort från hotellet i centrala Göteborg, till Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, där starten gick. Jag hade bestämt mig för att köra med en lite lugnare grupp idag. Dels för att mina ben fortfarande kändes ruskigt sega, och dels för att dagens etapp är den mest kuperade etappen och på pappret den tuffaste. Jag vet inte vad som hände där i startområdet. Men jag vet att när det gäller cykling så glömmer jag ungefär lika fort som när det gäller att föda barn. För av någon anledning körde vi ändå med snabbgruppen. Vilket jag ångrade många gånger, framförallt under första tredjedelen av dagen.
Vid starten i Göteborg
Dagens banprofil
17 mil är långt. Jag saknade den fina klungkörningen som jag har blivit bortskämd med i SubXX. Idag var vi fler igen och dragspelseffekten kommer som ett brev på posten. Vi körde dessutom i äkta H40-stil. Stå på uppför, tvärnita i korsningar för att sedan ge full gas för att hänga av de som är längst bak. Men man kan inte säga annat än att det ger bra träning.
Efter första depån (i Alingsås) så var det inte fullt så backigt längre. Åtminstone inte branta backar. Uppför gick det väl i stort sett hela tiden, om man tittar på banprofilen. Men slakmotor är trevligare. Vinden i ryggen och hej vad det gick! Långa sträckor var ren njutning. Sista 4 milen, efter depån i Falkenberg försvann snabbt och lätt, men det var riktigt gött att rulla in under målportalen när vi kom fram till Skövde.
Depån vid Lidl i Alingsås
Tommy ser lätt vilsen ut
Servicebilen servicebilen, kom…
Efter målgång i Skövde
Imorgon SKA jag köra i den liiiite lugnare gruppen. Då är det rätt platt, förutom en brant och rätt lång backe förbi Rudskoga. Sen blir det en mellanlandning hemma i den egna sängen, innan äventyret fortsätter.
Ride of hope etapp 2
04 söndag Aug 2013
Posted in Cykling, Distanspass, Motionslopp
Etiketter
Barncancerfonden, cykling, distanspass, klungkörning, landsväg, Ride of Hope, sol
Om gårdagen var jobbig och slitig med usel klungkörning, så var dagens etapp raka motsatsen. Värmen höll sig på en lite mer lagom nivå, vinden hade vi till och från faktiskt även i ryggen, klungan var mindre och med några få undantag så fungerade klungkörningen toppen! Större delen av turen var ren njutning. Jag hade en liten svacka efter Varbergsdepån när det var ryckig körning på cykelbanor som gjorde att mina ben började krokna lite. Men när vi väl kom ut på landsvägen igen och jag petade i mig en gel, så vände allt och flöt på lätt hela vägen in i Göteborg.
Jag höll dock på att göra en snygg vurpa när vi skulle rulla iväg efter en kisspaus. Hade klickat i fötterna, vridit styret och lyckats lirka in foten på fel sida om hjulet. När jag försökte rulla iväg och vrida tillbaka styret tog det tvärstopp och jag klappade knät i styret. Tappade helt balansen och höll på att gå i backen. Troligtvis mer smärtsamt för egot än för kroppen. I ren panik lyckades jag ändå göra någon form av bunnyhop och rulla iväg med hjärtat i halsgropen.
Vid starten i Halmstad
Titta havet!
Depån i Varberg
Varberg
I Kungsbacka bjöds det på pannkakor
Depån i Kungsbacka
Socialt värre
25 tisdag Jun 2013
Posted in Övrig träning, Cykling
Etiketter
distanspass, löpning, regn, sol, Trött
Igår var en riktigt trevlig träningsdag, fick sällskap på båda passen! På lunchen var jag och Henrik ute och sprang. Varmt och skönt och nästan helt vindstilla. Benen pinnade på bra och magen kändes återställd. Betydligt trevligare att springa med sällskap kan man lätt konstatera iallafall. 5km i 5:10-tempo, inte illa pinkat på en lunch…
Såhär fort sprang vi. Typ.
Kvällspasset var tänkt att bli med cross i skogen, eftersom jag inte känner mig så pepp på att sticka ut och cykla landsväg ensam. Det är nackdelen med att cykla en massa i grupp, med snabba tjejerna, då blir det sååå tråkigt att köra själv sen. Per hade redan cyklat och när jag kom hem från jobbet (han har semester) och såg inte ut som att han behövde cykla mer… Däremot var Leif cykelsugen, så vi bokade in en dejt och tog en runda till Örebro med omnejd. Ingen kvällsmat, övertidsjobb och allmänt runtstressande innan jag kom iväg gjorde att kroppen var riktigt härligt slut när jag kom hem igen. Ja lunchlöpningen gjorde nog sitt till också… Men vi hade sjuk tur med vädret! Solen sken där vi körde, men runt omkring oss tornade svarta moln upp sig. På många håll var asfalten blöt. Men inte en droppe regn på de första 7 milen. När vi kom till Nora började det skvätta lite. När jag kom till Gyttorp vräkte regnet ner. Den sista kilometern gjorde att jag var dränkt när jag kom hem. Årets blötaste cykeltur, men det var trevligt ändå!
ALMSAN 