Idag var dagen när jag skulle lära mig crawla. Eller åtminstone påbörja min resa mot crawlandets ädla konst. Innan jag åkte till simhallen för att träffa min nye slavdrivare Linda, så rev jag av ett grispass med 6×3+3 på trainern. I min enfald trodde jag att simningen skulle vara lite skön nedvarvning efter cyklingen. Oj vad fel jag hade! När jag ändå var i simhallen passade jag på att köpa ett årskort. Det kommer behövas om jag ska lära mig crawla utan att få dödsångest. Att både ha ansiktet under vattenytan, få till tekniken med armarna, andas när jag hade huvudet ovanför vattnet och sprattla lite lagom med benen gjorde att det blev kortslutning i mitt huvud. Vi fick dela upp det i yttepytte små delar för att jag överhuvudtaget skulle göra nånting rätt. Tillslut fick jag ta bort den delen där jag stoppar ner huvudet under vattnet och bara koncentrera mig på att få till tekniken med armarna och benen. Då gick det plötsligt väldigt mycket bättre. Men det blev fruktansvärt jobbigt. Såklart. Så det fick bli intervaller. Tantsim åt ena hållet och crawl åt andra. Bra bonuspass idag. Nu har jag ännu fler anledningar till att åka till simhallen med tjejerna, för såhär kan vi ju inte ha det!

Idag bjuder jag på en muppbild 🙂