Det var ungefär 1½ år sedan jag var riktigt bakis. När jag låg i fosterställning i soffan efter fyrorna idag mådde jag nästan lika dåligt. Men jag misstänker att fyrorna är något mer produktiva än en rejäl fylla.

Jag hade fem stycken fyror på schemat. Idag hade jag fått ordning på tekniken igen, men jag fick känslan av att det eventuellt slirade lite på trainern istället, för jag upplevde att effekten var svår att få jämn. Vilket ledde till att jag hellre låg för högt än för lågt i effekt. Vilket ledde till att min puls i tredje intervallen var 4 slag ifrån maxpuls. Vilket ledde till att mina ben blev rätt rökta. Jag hade till och med mjölksyra i överkroppen. På den femte och sista intervallen var jag tvungen att gå ner i effekt, men pulsen låg ändå runt 95-96% av max, så jag lyckades pressa mig rätt bra ändå.

Nu såhär 40 minuter och lite energipåfyllning senare börjar livet återvända och bara prologhostan återstår. Nu ska jag stretcha och foamrolla lite så benen har en chans att pigga på sig till i morgon bitti när nästa prövning kommer – maxstyrka på gymmet. Kan ju inte bli annat än bra.

Rätt tom i blicken… Tur att jag har Sagas snutte bredvid mig också om jag behöver tröst

Idag blev det inga exemplariska kurvor, men jag körde åtminstone helt slut på mig själv