• Om mig
  • Säsongen 2019
  • Säsongen 2020

ALMSAN

~ Ännu en träningsblogg…

ALMSAN

Etikettarkiv: landsväg

Misär

17 torsdag Apr 2014

Posted by almsan in Cykling, Intervallpass

≈ 1 kommentar

Etiketter

intervallpass, landsväg, regn, Storm

Idag tycker jag synd om alla kära cyklistvänner som är på Mallis och andra soliga ställen och cyklar just nu. Mitt facebookflöde svämmar över av soliga cykel-/afterbikebilder. Men vad de går miste om är den svenska våren. Jag tog tillvara på den ordentligt under dagens cykeltur. 2014-04-17 19.11.47 2014-04-17 19.17.56

Det regnade när jag stack ut. När jag kommit en liten bit öppnade sig himlen. Dessutom blåste det halv storm. Det var ett karaktärsdanande pass kan man lätt säga…

Tanken var att jag skulle köra 2×10 minuter med 15’/15′. Jag gjorde ett ordentligt försök. Men jag fick verkligen inte till det. Jag lyckades inte köra tillräckligt hårt i intervallerna eller ta det tillräckligt lugnt däremellan eftersom det blåste så. Pulsen ville inte stiga, men jag fick ändå till en bra 20-minuterseffekt. Cykeldatorn var dränkt i vatten, så jag såg inte alls vad jag höll på med. Det var svårt att köra på ordentligt eftersom det var så mycket vatten på vägbanan, så jag hade att välja mellan att ligga på de vita (och hala) linjerna, mitt i vägbanan eller i de djupa vattenfårorna. Inte optimalt. Men jag körde igenom intervallerna och rullade sedan hem halvdränkt och iskall. Och jo, jag längtar lite till Spanien. Bara 3½ vecka kvar nu…

Nu är det dags igen!!

03 torsdag Apr 2014

Posted by almsan in CK08 Ride of Hope, Cykling, cykling, Tävling

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

ck08 ride of hope, landsväg, tjejcykling, träningstävling

Otroligt dåligt med bloggande här på sistone. Ber om ursäkt för det, men det är lite mycket nu. Med dubbla jobb och allt. Men kul är det!

Hursomhelst. Det här får ni ju bara inte missa! CK08 Ride of Hope anordnar en provapå-tävling på landsväg för tjejer. Det var ju där som jag förra året verkligen bestämde mig för att prova på det där med att tävla på riktigt. Alla ni som har möjlighet att åka till Vallentuna på Annandag Påsk (måndagen den 21 april) – ÅK! Ni kommer inte att ångra er. Är man det minsta nyfiken på hur det är att tävla på cykel så har man absolut inget att förlora på att åka dit. Såhär ser inbjudan ut:

Ett kul sätt att stödja både svensk damcykling och Barncancerfonden!

Nu kan du testa hur det är att tävla mot andra tjejcyklister, utan hets och stress. Vi kommer inte ens att utse en vinnare!

Måndagen den 21 april (annandag påsk) kör vi säsongens första träningstävling för tjejer på landsväg i Stockholm.

Vi träffas vid Frösunda station i Vallentuna för tre snabba varv på en bana som är ungefär 11 kilometer lång. Målet är att samla så många damer som möjligt, för att fler ska få testa hur det är att köra i en stor klunga på samma villkor, och för att prova på hur det är att attackera och spurta. Blir du avhängd är det snart återsamling och omstart igen – allt i en skön, kamratlig och lättsam stämning.

CK08 Ride of Hope är klubben som bjuder in till träningstävlingen, och masterstart med MC är ordnad. MC:n kommer också att köra före under varven och varna trafiken i utsatta kurvor.

Kostnad: 50 kronor som oavkortat går till vår insamling till Barncancerfonden
Föranmälan: Nej, det är bara att dyka upp!
Fika: ja, vi bjuder på juice och bulle efteråt 🙂
Tid och plats: 21 april klockan 10.00, Frösunda station i Vallentuna

Bortsett från att det här är ett roligt sätt att bidra till cancerforskningen är vår ambition att fler tjejer ska upptäcka hur kul det är att tävla.

Sprid gärna inbjudan vidare till så många som möjligt – alla damer är välkomna!

Jag kommer åka dit och jag har två platser över i bilen för nyfikna tjejer med cykel. Hör av dig om du vill lifta med från Nora/Linde/Örebrotrakten! Blir vi fler så kan vi ju åka bilkaravan 🙂 Kom igen nu – GÖRT!20140208-105549.jpg

Nä, nu vill jag inte vara med längre!

19 onsdag Mar 2014

Posted by almsan in Cykling, Intervallpass

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Beredskap, intervaller, landsväg, nattjobb, pulsaccelerationer, racer., Sovmorgon

Igår kväll körde jag intervaller utomhus på fincykeln. På förmiddagen när jag vaknade (efter nattjobb) så vräker snön ner. Det är inte ok! Jag ska ju köra tröskelintervaller idag efter jobbet. Så nu är alltså alternativet att köra utomhus på crossen i snön (inte lockande) eller krypa till korset och plocka fram trainern igen, som jag packade undan i helgen (förlåt, det är alltså mitt fel att det snöar…). Det är inte heller lockande. Vi får se hur det ser ut på vägarna när jag kommer från jobbet på em. Ser det ut som nu så får det nog bli trainern iallafall.wpid-20140319_102946.jpg

Igår körde jag och Per pulsaccelerationer. Vad snabb man känner sig när man byter crossen mot racern och dessutom ska köra så fort det bara går. Sen att det kanske inte går så fort är ju en annan sak, men det känns fort. 15 intervaller med nästan max i 30 sek och 2½ min vila emellan. 30 sekunder låter inte mycket, men jag lovar att det är en halv evighet! Efter de första 2-3 intervallerna mådde jag riktigt illa. Sen kom hela kroppen igång och det blev roligare och roligare! Men mot slutet var benen rätt matta. Och fingrar och tår rätt kalla. Och magen rätt hungrig. Sen fick jag åka och jobba… Men jag hann både laga mat, äta, duscha, slappa i soffan och lagom krypa ner i sängen innan telefonen ringde. Fail. Jag ville ju sova. Det fick jag inte göra förrän klockan var efter 2 i natt. Men sen sov jag gott och hade nog sovit fortfarande om jag inte hade varit så kissnödig. Så jag fick släpa mig upp och gå till jobbet i lagom tajming för lunch. Win!

Fina pulstoppar!

Fina pulstoppar!

Dags att dra igång backträningen?

29 onsdag Jan 2014

Posted by almsan in CK08 Ride of Hope, Cykling, Tävling

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

backträning, kinnekulle, landsväg, SM2014

Pressmeddelande – CK U6 – Cykel – IdrottOnline Klubb.

Det här ser ju ut att vara ett perfekt år att debutera i SM-sammanhang. Eller? Nu får snön försvinna så jag kan ut och träna backar! Eller ja just ja, jag åker ju till Gran Canaria på söndag. Kan eventuellt finnas en backe eller två där…

Ett kärt återseende

13 söndag Okt 2013

Posted by almsan in Cykling, Distanspass, Foton, SubXX, Vänner

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

cykling, distanspass, Eskilstuna, familjen, fincykling, husbil, klungkörning, landsväg, minnen, sol, SubXX, Vilsta

Helgen har bjudit på inte bara ett kärt återseende, utan flera stycken faktiskt! I fredags packade vi in familjen och cyklarna i husbilen och rullade till Eskilstuna. Och där kom det första kära återseendet. Inte för att jag hann se så mycket av de delarna där jag tillbringade mest tid under mina drygt tre år i Eskilstuna, men det finns ändå så många minnen därifrån. En del lite dimmigare än andra kanske…

Det kära återseendet nummer två (som egentligen var flera stycken på en gång), var när vi hade checkat in på Vilsta sportcamping och jag fick sticka ut och cykla tillsammans med ett gäng starka brudar, i form av flera SubXX Team Naturelle:or. Vi tog en runda på ca 5 mil i det härliga höstvädret. Fantastiskt! Och redan där började det kära återseendet nummer tre komma krypande. Kvällen bjöd på tacobuffé, flera SubXX:or som rullade in och en väldans massa babbel och skratt. 2013-10-11 15.30.41

Fredagsmys med obligatorisk tacobuffé

Fredagsmys med obligatorisk tacobuffé

2013-10-11 21.03.10

I lördags morse var det uppställning för fotografering kl 8:30. Stackars fotografen som skulle försöka få ordning på alla fnittriga brudar som hade åsikter om allt från hjälm på/av, glasögon på/av, placering, formationer, cyklar åt rätt håll osv osv. Men han gav inte upp, utan vi fastnade tillslut på ett par bilder… Sen rullade vi ut i två grupper för några timmars cykling. Luften var crisp och vinterkläderna satt inte i vägen. Vi tog det lugnt, tog låååånga förningar och pratade oss igenom 9 mils helt underbar cykling. Där slog det kära återseendet nummer tre till med full kraft! Det är ju såhär det ska kännas att cykla!! Det är ju hur roligt som helst. Det måste inte alltid vara full fart ända in i kaklet, med mjölksyran sprutandes ur öronen. Man kan ta 3 timmar på sig på 9 mil, cykla säkert och snyggt, utan att för den skull vara tvungen att cykla snabb. För då hinner man ju umgås hur mycket som helst, och känna sig stark trots att man är som svagast just nu. Åh vad jag ska ta med mig de här dagarna in i vintermörkret!

Foto: Christer Dahlin

Foto: Christer Dahlin

 

Snart dags för cykling

Snart dags för cykling

2013-10-12 08.07.05

Camilla N var dagens mest påpälsade cyklist ;)

Camilla N var dagens mest påpälsade cyklist 😉

2013-10-12 08.34.59

Vad mer kan man önska?!

Vad mer kan man önska?!

Camilla T och Cissi njuter in i det längsta

Camilla T och Cissi njuter in i det längsta

Sen var det dags för SISU-utbildning

Sen var det dags för SISU-utbildning

SONY DSC SONY DSC

Delar av vårt härliga Sub8-gäng! De flesta verkar vara lika pigga som jag var...

Delar av vårt härliga Sub8-gäng! De flesta verkar vara lika pigga som jag var…

Lördagen fortsatte med lunch, grupparbeten och SISU-utbildning, årsmöte (nu är vi en cykelklubb på riktigt!!), Italiensk buffé och Inför-Vättern-möte med Sub8-teamet. Ögonen gick i kors på riktigt innan jag trillade i säng, för att orka upp igen på morgonen och stå redo med cykeln kl 8.30.

Dagens cykeltur blev en repris på gårdagen. Något fuktigare luft, dimma och lite kyligare. Men i gengäld körde vi en lite mer kuperad vända (lite mer som här hemma), så man höll värmen ändå. Dagen avslutades med lunch och hemfärd. Veckans inlämningsuppgift är inlämnad (med hela 2 timmar tillgodo!) och nu är det verkligen dags att sova…

Nattinatti!!

Regn och rusk

16 måndag Sep 2013

Posted by almsan in Cykling, Vänner

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

cross, cykling, landsväg, regn

Kvällen bjöd på en blöt cykeltur tillsammans med Linda. Det regnade och blåste en del, men vi hade en trevlig tur ändå. Planen var att köra rätt lugnt och det lyckades vi bra med. Vi tog en runda med rätt mycket backar, och med det tunga aset till cykel som jag körde på så blir det bra träning hur man än beter sig. Det var skönt att komma ut och få frisk luft och få röra lite på kroppen efter en veckas vila. Premiär för jacka och långa ben idag. Nu är det höst.

Imorgon blir det en tur till gymmet på kvällen för att delta i ett pass på balansboll. Räknar med både träningsvärk och blåmärken, för det var ett par år sedan jag gjorde några mer avancerade bollövningar sist…

Visst ser jag pepp ut?

Visst ser jag pepp ut?

Anundsloppet – Race Report

11 onsdag Sep 2013

Posted by almsan in Cykling, Foton, SubXX, Tävling

≈ 1 kommentar

Etiketter

Anundsloppet, cykling, damelit, förkylning, husbil, landsväg, solen, tävla

Då var det dags igen! Redan dagen efter min mer eller mindre lyckade tävlingspremiär var det dags att göra ett nytt försök. När jag vaknade på söndagsmorgonen bestämde jag mig ganska omgående för att det inte skulle bli någon start. Jag hade hostat hela natten, jag var snorig och det pep i bröstet när jag låg ner. Inte ens jag kunde få det till att jag borde köra. Men bara jag kom upp ur sängen och fick i mig frukost och kaffe så började kroppen vakna till liv igen. Starten skulle ju inte gå förrän 12.25, så jag hade gott om tid på mig att piggna till och känna efter. Eller inte känna efter. Efter frukosten rullade vi iväg och hämtade ut nummerlappen och sen åkte vi ut efter banan och njöt av solen när vi tittade på när ungdomsklasserna körde. Jag blev mer och mer sugen på att köra och bestämde mig för att (mot allt bättre vetande) starta. Att jag inte skulle orka köra 76 km visste jag redan, men om jag inte startade kändes det som att jag hade blivit bortskrämd av lördagens avhängning. Jag ville inte känna efteråt att jag hade hoppat över starten av feghet.

Strax före 11 ringde Anna, en annan SubXX:a, som också skulle göra tävlingsdebut, och vi möttes upp och åkte tillbaks till husbilen för att byta om och göra oss redo. Idag var jag om möjligt ännu lugnare än dagen innan. Kanske för att jag inte satte någon press på mig själv. Idag var jag helt säker på att jag inte skulle fullfölja loppet, så prestation fanns inte riktigt med i bilden.

Det började dra ihop sig och vi rullade ner till starten och inväntade uppropet innan starten gick. Det första jag gjorde var att sikta in mig på ett (vad jag trodde) starkt bakhjul. Det var en tjej jag kände igen och som jag vet tävlar mycket och är duktig. Ganska snabbt upptäckte jag att i dag var inte hennes dag och luckan framför henne blev större och större. Men idag fattade benen vad jag försökte få dem att göra, så jag tog mig förbi och ikapp klungan igen. Fort gick det från start. Ryckigt var det. Jobbigt var det. Men vad kul det var! Efter ett par varv så började det kännas riktigt bra och förkylningen störde inte så värst längre. Jag höll mig rätt långt bak i klungan, men jag hängde med. Inte med lätthet, men jag gjorde det. Efter några varv började det dock bli rätt jobbigt med alla igångdrag i kurvorna och jag tappade några meter varje varv, som jag fick jobba ikapp när tempot drogs ner. Efter dryga 5 varv, 2 mil, kastade jag in handduken. Det var bara att inse, min träning och motivation har inte varit på topp senaste månaden, jag skulle INTE hålla i dryga 5 mil till…

varvtider Anundsloppet

Resten av loppet hängde jag med Per i dikeskanten, tog kort och skrek på tjejerna. Både Sara och Mirella var med i den utbrytning på 5 tjejer som gick iväg nåt varv efter att jag hade klivit av, och som sen bara ökade avståndet bak till klungan. Grymma brudar!

Supernöjd med insatsen och hungrig på mer! Nu vet jag ungefär vad som krävs och vad jag behöver bli bättre på till nästa år. Pepp till max!SONY DSCSONY DSCSONY DSCSONY DSC

Fortfarande med i matchen

Fortfarande med i matchen

SONY DSC

SONY DSC

Dagens muppbild ;)

Dagens muppbild 😉

De fem tjejerna i utbrytningen

De fem tjejerna i utbrytningen

Vinnaren

Vinnaren

Sara och Mirella rejsar om tredjeplatsen
Sara och Mirella rejsar om tredjeplatsen

 

 

Sista Chansen – Race Report

10 tisdag Sep 2013

Posted by almsan in Cykling, SubXX, Tävling

≈ 1 kommentar

Etiketter

damelit, förkylning, husbil, klunga, kortbana, krascher, landsväg, Sista Chansen, tävlingspremiär

Nu är tävlingspremiären äntligen gjord! Bättre sent än aldrig. Ett av mina mål i år var ju att börja tävla. Och när det tillslut hände (de två sista landsvägsloppen för säsongen), så blev det i elitklass istället för veteranklass. Jag vet inte om det var bra eller dåligt. Men nu är det gjort och jag vet vad jag har att vänta mig inför nästa säsong. Då blir det elitlicens och full satsning!

Men tävlingspremiären alltså…  Vi åkte till Ramnäs i fredags och installerade oss med husbilen i anslutning till den ca 1,3 km korta banan som jag alltså skulle köra 15 varv på på söndagen. Efter att ha intagit den traditionella fredagstacosen så hoppade vi på cyklarna och stack ut för att känna av banan. Vi tog några varv och den kändes kul. Lagom jobbig och svängig och kul.

På morgonen var jag oväntat lugn. Och förkyld. Men jag ville ändå starta och känna på hur det kändes att köra en riktig tävling. Och antagligen var det förkylningen som gjorde mig lugn. För första gången i år kände jag inte att jag satte nån press på mig själv. Jag var där för att lära, kanske inte ens köra hela tävlingen.

Jag värmde upp, signerade startlistan, pratade lite med Sara och Mirella som var de enda jag kände igen. Fortfarande fruktansvärt onervös. Vi ställde upp oss på startlinjen tillsammans med damjuniorerna och P15-16, och rullade iväg bakom bilen. Jag hade tänkt se till att hålla mig långt framme för att inte bli avhängd i början, och långt ut till vänster för att slippa bli trängd i kurvorna. Ganska omgående insåg att jag helt plötsligt låg längst bak och längst in till höger. I den tightaste kurvan kändes det som om jag vände runt min egen axel. Men jag höll mig på hjulen och hängde på så gott jag kunde. Det höll i dryga varvet, sen gick en grupp iväg, de flesta svarade och jag hade inte ett skit att ge. Benen och lungorna var inte med mig överhuvudtaget. Jag fick se alla glida iväg från mig. Jag kämpade vidare och hade en tjej ett antal meter framför mig som jag gjorde halvhjärtade försök att komma ikapp. Men trots att även hon såg ut att ha det tungt, så hade jag inte en chans att komma ikapp henne heller. Lungorna brände och jag hade blodsmak i munnen, så efter dryga 12 minuter så insåg jag att det här skulle ju aldrig hålla hela vägen, utan jag rullade åt sidan och tillbringade resten av loppet som hejjarklack. Det visade sig att det hade varit åtminstone två krascher i klungan, så endast två av de startande i damelit fullföljde loppet. Rätt bra taktik att inte ligga med i klungan alltså, första kraschen var redan efter 10 minuter så jag körde inte kortast åtminstone…

Sammanfattning av första tävlingen: Startat, blivit avhängd, brutit. Så – det värsta avklarat, nu var det bara att ladda om inför nästa dag och Anundsloppet. Men det ska jag försöka skriva om imorgon!

Signering av startlista

Signering av startlista

Snart dags för start

Snart dags för start

Hela startfältet

Hela startfältet

Snart snart snart...

Snart snart snart…

Här kommer klungan!

Här kommer klungan!

Här har jag fortfarande kontakt med klungan

Här har jag fortfarande kontakt med klungan

Men nu börjar det kännas lite ensamt...

Men nu börjar det kännas lite ensamt…

Japp, klungan!

Japp, klungan!

Och så jag...

Hallå, vänta på mig!!

Bytes?

21 onsdag Aug 2013

Posted by almsan in Cykling, Sjukdom och gnäll

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

cykling, gnäll, landsväg, sega ben, varvbana

Igår filade jag lite på en bytesannons. Nåt väldigt kort och enkelt i stil med:

Finnes: Racercykel. Sökes: Gungstol, gärna med tillhörande fotpall som man kan vila trötta och oanvändbara ben på.

Jag och Per körde lite varvbana i Gyttorp. Tror ni kan gissa hur det gick. Eller kanske snarare hur det kändes… Jag hade varit hungrig precis hela dagen. Till och med direkt efter att jag hade tryckt i mig hela matlådan. Kroppen kändes trött och inte alls tillmötesgående. Benen var tunga och det kändes som att jag knappt kunde andas när pulsen steg. Jag körde nåt varv i luuuuugnt tempo, några lite mittemellan, några lite snabbare och ett varv när jag försökte maxa. När jag väl pressar mig så går det väl skapligt fort, men känslan är inte bra. Och framförallt har jag ingen lust att pressa mig. Helst av allt ville jag åka hem, dra täckte över huvudet och gråta en skvätt. Passade på att träna på att svänga runt lyktstolpar på en parkering också, så jag klarar vändningen på partempot ikväll.

Trots att det kändes helt värdelöst idag, så ser jag ändå fram emot partempot ikväll. För jag vet ju att när det väl gäller, då spelar känslan mindre roll, då lämnar jag tankarna hemma och kopplar in det klassiska pannbenet. Då pressar jag mig tills det inte går längre, inte tills jag ”inte vill längre”.

failure

KM i linje = grymt kul avslut på helgen

18 söndag Aug 2013

Posted by almsan in Cykling, Foton, SubXX, Tävling

≈ 1 kommentar

Etiketter

Örebrocyklisterna, cykling, klubbmästerskap, KM, landsväg, linjelopp

För att inte tala om ett väldigt jobbigt avslut på helgen! Men nu kan jag titulera mig Klubbmästarinna i linje, i D30. Det var inget mördande motstånd… Vi var två damer på startlinjen åtminstone, en i D30 och en i D40.

Damerna startade tillsammans med motionsklassen, som idag bestod av 10 herrar. Per körde motionsklassen och han gjorde det till sitt mission att hålla uppe tempot. Under första varvet funderade jag allvarligt på att skjuta honom… Som tur var hade jag inte ens en kolsyrepump att kasta efter honom, så jag nöjde mig med att försöka bita mig fast vid hans bakhjul och hoppas på att vi skulle tappa några av de andra på köpet. Tack och lov så gjorde vi det. När vi kom in för varvning så var vi bara fem kvar. Det gjordes en del ryck, men aldrig något som bestod, så det var vi fem som körde alla fyra varven tillsammans. Under sista varvet tilltog vinden ordentligt. Självklart låg jag först och tog rätt mycket vind sista kilometrarna. Jag låg bara och väntade på att grabbarna skulle komma och spurta om. Vilket de såklart gjorde. Även denna gång var det alldeles för lite som stod på spel och jag kände mig slagen på förhand eftersom de var killar, så jag försökte inte ens övertyga mina ben om vikten i att växla upp tempot på slutet. Jag rullade nöjd i mål på en femteplats, men som segrare i D30.

Sträckan vi körde var 32 km och snittet landade strax under 36km/h. Mycket tack vare starkt dragjobb av Per, som slutade på en tredjeplats. Bådar gott inför partempot på onsdag. För det finns inga regler som säger att båda måste dra va? 😉

Avslappnad före start

Avslappnad före start

Inte fullt så avslappnad...

Inte fullt så avslappnad…

Bästa hejjarklacken!

Bästa hejjarklacken!

Spurtuppgörelsen

Spurtuppgörelsen

Lite för avslappnad före mållinjen

Lite för avslappnad före mållinjen

Per är sugen på ett par varv till

Per är sugen på ett par varv till

 

Rätt glad ändå

Rätt glad ändå

← Äldre inlägg

Meta

  • Registrera
  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.com

Äldre inlägg

  • september 2022 (2)
  • augusti 2022 (4)
  • januari 2021 (1)
  • juni 2020 (1)
  • mars 2020 (1)
  • januari 2020 (2)
  • december 2019 (3)
  • november 2019 (4)
  • oktober 2019 (3)
  • september 2019 (4)
  • augusti 2019 (6)
  • juni 2019 (9)
  • oktober 2018 (3)
  • september 2018 (7)
  • augusti 2018 (5)
  • juli 2017 (5)
  • juni 2017 (4)
  • november 2014 (3)
  • juli 2014 (2)
  • juni 2014 (4)
  • maj 2014 (13)
  • april 2014 (13)
  • mars 2014 (25)
  • februari 2014 (27)
  • januari 2014 (29)
  • december 2013 (25)
  • november 2013 (11)
  • oktober 2013 (31)
  • september 2013 (25)
  • augusti 2013 (22)
  • juli 2013 (17)
  • juni 2013 (23)
  • maj 2013 (30)
  • april 2013 (28)
  • mars 2013 (25)
  • februari 2013 (34)
  • januari 2013 (52)
  • december 2012 (30)
  • november 2012 (18)
  • augusti 2012 (8)

Blogg på WordPress.com.

  • Följ Följer
    • ALMSAN
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • ALMSAN
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …