Tydligen upplevdes mitt inlägg häromdagen som en aning bittert. Men #detvarjuintesåjagmenade. Lite bitter är jag kanske på att dygnet inte har minst 48 timmar så jag hinner göra allt kul jag vill, men det kommer ju inte hända, så det är inget jag går och funderar särskilt mycket över.

Vad som däremot gör mig ganska så mycket bitter just nu är att mina halsmandlar, från att ha mått finemang, igår kväll svullnade igen och bestämde sig för att göra jätteont. Det är inte ok! Nu laddar jag med zink, c-vitamin och coldzyme. Som tur är är det ändå vilodag idag och bara 30 min lugn simning i distanstempo imorgon, så jag missar ingen träning just nu. På söndag räknar jag med att vara tillbaks på toppen igen. Februari brukar kunna vara min sjukmånad, så det är väl bara att luta sig tillbaks och vänta på att det drar förbi, så jag kan vara frisk resten av året sen!

För att vara lite rättvis mot kroppen så är det egentligen inte så konstigt att jag blir sjuk just nu. Efter att ha varit på Gran Canaria och slitit ner kroppen (och därmed immunförsvaret) med hård träning under en vecka sätter jag mig på ett flygplan tillsammans med en massa basilluskiga människor. När jag sen kommer hem så sover jag bara två timmar på natten för att sen gå till jobbet. Uppepå det pussar jag en herrans massa på mina små förkylda troll därhemma (och blir hostad på tillbaks). Normalt brukar jag klara mig undan deras förkylningar, men med den här uppladdningen kan man inte direkt kräva av kroppen att den ska orka stå emot.

Som grädde på moset (eller tårtan) fick jag inte i mig särskilt mycket näring igår. Efter frukosten så fortsatte dagen med tårta och bullar på förmiddagen (eftersom Per fyllde år), vilket gjorde att jag fortfarande var mätt när det var dags för lunch – dvs jag hoppade över den, käkade en liten skvätt yoghurt när jag kom från jobbet och sen på kvällen var det dags för mer fikande och firande. Efter det mådde jag ungefär som jag förtjänade både i kropp och knopp. Vilket gjorde att jag inte orkade laga mat eftersom jag mådde så dåligt. Barnen käkade rester, men det räckte inte till mig. Tillslut hittade jag lite halvgamla makaroner i kylen, som jag värmde och åt tillsammans med pesto och några tomater. Bra där kostrådgivaren…