• Om mig
  • Säsongen 2019
  • Säsongen 2020

ALMSAN

~ Ännu en träningsblogg…

ALMSAN

Etikettarkiv: grundträning

Återhämtningsvecka under grundträningsperioden

01 söndag Dec 2019

Posted by almsan in Träningsupplägg, triathlon

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

återhämtningsvecka, grundträning, intervaller, löpning, träningsplanering, triathlon, zwift

Vila bör man, även om det inte alltid känns så lockande. Det är inte alltid jag har rena vilodagar inplanerade. En vilodag för mig kan vara en dag med bara ett simpass. Eller återhämtningscykling. Eller så tränar jag bara på förmiddagen ena dagen och em/kväll dagen efter. Ibland har jag en heldag ledigt, antingen för att jag verkligen behöver eller för att jag redan på förhand vet att jag inte kommer hinna träna utan att nalla på sömnen. Då planerar jag in vila. Var fjärde vecka tränar jag betydligt mindre och får på så sätt in återhämtningen. Den här veckan var en återhämtningsvecka. När jag dessutom fick order av osteopat-Jerker att vila både tisdag och onsdag efter att jag fått behandling i tisdags morse, så fick jag planera om ytterligare.

Jag får ofta frågan om hur mina veckor ser ur och hur jag hinner med att träna så mycket som jag gör. En del av träningen syns ju på Instagram och Facebook, men långt ifrån allt. Det skulle bli rätt tjatigt i längden om jag la upp alla pass där. Det har jag varken tid eller lust med. Men såhär kan alltså en återhämtningsvecka under grundträningsperioden se ut:

Måndag
7.00 50 min återhämtningscykling på mtb (med Saga till skolan)
8.30 30 min lugn distanslöpning
13.00 45 min återhämtningscykling på mtb (med Saga från skolan)
18.15 60 min styrketräning på gymmet
20.00 45 min simning

Tisdag
Vila

Onsdag
Vila

Torsdag
7.30 60 min löpning, tröskelintervaller
9.00 60 min cykling på trainer, grundbyggande intervaller
18.10 80 min yinyoga

Fredag
8.30 60 min cykling på trainer, muskulär uthållighet

Lördag
14.30 60 min lugn distanslöpning

Söndag
16.30 70 min cykling på trainer, tempointervaller

Jag vet att jag använt den här förut, men den är så klockren!

Ovanligt lite träning den här veckan alltså, men visst det tar sin tid ändå. Nu har jag ju lyxen att styra över min tid hyffsat fritt. Måndagar och onsdagar har vi stängt i butiken. Då masserar jag, har kostrådgivningar mm. Ibland blir det luckor och jag ser oftast till att ha fritt för att kunna hämta Saga på skolan. Så måndagar blir det ofta ganska mycket träning. Alltid simning med klubben på måndagkvällar. Normalt även två pass på onsdagar, stående morgonsimning med Sundhetsbolaget och oftast ett löp eller cykelpass därefter. De dagar vi har öppet i butiken så öppnar jag inte förrän 11.00, så har jag inte bokat in massagebehandlingar innan så behöver jag inte vara där förrän ca 10.45. Massor med träningstid före jobbet alltså, även om jag tar lite sovmorgon. Yinyogan på torsdagar är ju jobb, men eftersom jag gör allting själv också så får jag bonusträning/återhämtning där.

Nu hade jag inte tjejerna hemma den här veckan, men när jag har det så lägger jag i stort sett all träning på mornar/dagtid. Det är bara när det krisar med tiden som jag tränar efter jobbet. Då vill jag hellre hänga med tjejerna om jag kan välja. Måndagkvällar är dock undantaget när jag simmar med klubben, men då är Saga med och simmar, så det blir win-win!

Nu kommer träningen trappas upp under de kommande 3 veckorna, innan det är dags för nästa återhämtningsvecka.

Jag har förresten uppdaterat planen för 2020 – anmälningarna har öppnat och planen är mer eller mindre spikad. Nyfiken? Du hittar den här!

Me, myself & coach

24 torsdag Okt 2019

Posted by almsan in Cykling, Distanspass, löpning, Mental träning, triathlon, Vélo Performance

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

distanspass, fartlek, fromwhereiride, grundträning, schizofreni, selftalk, swimbikerun, Trött, triathlon, velo performance racing team

Jag vet att det är rätt få som skulle kalla mig lat. Men jag vill nog ändå påstå att jag är ganska bekväm av mig. Sådär som folk är mest. För även om jag gillar att träna, eller t.o.m. ÄLSKAR att träna, så gillar jag även att ta det lugnt hemma på morgonen, sova lite extra, dricka kaffe i lugn och ro och ta en låååång varm dusch före jobbet. Detta gjorde att den här dagen inleddes med en hel del dealande mellan min lata sida, sunda förnuft och min coach (som förvisso också är jag själv).

Det började när klockan ringde 04.45 i morse. Jag var väldigt kissnödig och var ändå tvungen att gå upp. Men medan jag satt på toa började jag fundera på smartheten i att ställa klockan så tidigt för att hinna springa innan jag väcker barnen. Efter genomklappningen 2014 ställer jag sällan klockan i ottan för att hinna träna, utan resonerar som så att sömnen och att inte behöva stressa för att hinna träna är viktigast, och hinner jag inte träna under dagen/kvällen pga för mycket annat, så vilar jag istället. Men nu var det andra gången på en vecka som jag ställde klockan på 04.45 för att hinna springa.
Jag: ”Zzzz. Jag borde nog inte springa på morgonen. Var ju väldigt trött igår eftermiddag och ska ju ändå cykla när jag lämnat Saga. Bättre att gå och lägga sig igen och sova 45 min till.”
Mitt sunda förnuft: ”Fast just därför hoppade du ju över ett gympass igår och vilade. Du kom isäng tidigt och har sovit drygt 7,5 timme, så så illa är det faktiskt inte.”
Jag: ”Nja, det är nog ändå bäst att sova lite till…” (Går och lägger mig).
Coach: ”Hur känns kroppen? Känner du dig sliten?”
Jag: ”Den känns faktiskt väldigt bra, inte alls sliten. Men jag bör nog sova lite till ändå.”
Mitt sunda förnuft: ”Är du trött? Då kanske du behöver sova ändå.”
Jag: ”Nej, faktiskt inte nu när jag tänker efter…”
Coach: ”Då sticker du ut och tar en lugn runda. Strunta i vad det var tänkt att du skulle göra, kör bara lugn distans och skippa fartleken i mitten.”

Ja och så blev det. Stack ut i mörkret med pannlampa och reflexbeklädd som en julgran och njöt av mörkret och stillheten. Om jag skippade fartleken i mitten? Självklart inte – kroppen var ju pigg efter att inte tränat sedan simningen igår morse! Det blev ett superpass som jag absolut inte ångrade efteråt.

Ja man blir ju knappast bäst om man ligger kvar i sängen…

Men vi var alltså inte klara där… Efter det efterlängtade kaffet och frukosten cyklade jag med Saga till skolan: 30 min återhämtningscykling. När jag släppt av henne startade jag om klockan för att köra morgonens andra pass: 90 min distanscykling med fokus på lite (för mig) svårare terräng för att bli bättre på cykelhanteringen och balansen. Och inte vara så förbannat rädd så fort det inte är grus eller asfalt!

Blött och skitigt i skogen idag.

Jag började köra enligt planen när latmasken kom krypande igen:
Jag: ”Men det kanske blir för mycket träning ändå. Och inte har jag nåt vatten med mig. Jag kanske borde ta en kortare sväng och sen rulla hemåt?”
Coach: ”Nej, jag har koll på läget och du kommer inte dö av vätskebrist på 90 min lugn distanscykling i svalt väder. Du kan dricka när du kommer hem.”
Jag: ”Men om jag räknar in återhämtningscyklingen i distanspasset, då behöver jag bara cykla 60 minuter till?”
Coach: ”Nej, återhämtningscyklingen var med i planeringen. Nu är det 90 min som gäller.”
Mitt sunda förnuft: ”Men tänk om jag blir så där trött och övertränad som jag blev 2014? Det kanske är bättre att åka hem och sova lite till före jobbet?”
Coach: ”Du tränar mycket, men i stort sett inga hårda pass överhuvudtaget just nu. Det här går fint. Känner du dig sliten eller trött i benen?”
Jag: ”Nej det är rätt skönt att vara ute och fincykla i friska luften faktiskt.”
Mitt sunda förnuft: ”Men om det blir för stressigt efteråt då? Det var ju all stress som bröt ner förut. Inte själva träningen. Är det inte bättre att ta ett kortare pass och sen kunna ta en lång dusch och hinna dricka en extra kopp kaffe?”
Coach: ”Hur lång tid har du på dig innan du behöver vara på jobbet, om du cyklar 90 min? Hade du inte planerat för att hinna med det?”
Jag: ”Jo, visserligen… Har en dryg timme, nästan 1½ innan jag behöver vara på jobbet.”
Coach: ”Ok, så då hinner du i lugn och ro duscha och fylla på energi? Är det stressigt på jobbet så du inte hinner varva ner och ta det lugnt där? Kanske dricka kaffet när du kommer dit?”
Jag: ”Eeeeh jo, det har du nog rätt i. Jag hinner nog sitta rätt mycket still på jobbet idag. Och kaffe finns det gott om. Och på drygt 1 timme hinner jag nog duscha…”
Coach: ”Så inga problem med andra ord?”
Mitt sunda förnuft: ”Dessutom har du vilodag imorgon. Så från avslutat pass idag, tills det är dags att träna igen, har du ca 48 timmar på dig att återhämta dig. Du kan sova ut och ta det lugnt hela helgen, jag tror du kan cykla de där 90 minuterna idag.”

Såhär ser det ut när man är för nära hemma och får snurra en miljarrrrd varv i stan medan man försöker övertala sig själv om att det räcker och man kan åka hem…

Meta

  • Registrera
  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.com

Äldre inlägg

  • september 2022 (2)
  • augusti 2022 (4)
  • januari 2021 (1)
  • juni 2020 (1)
  • mars 2020 (1)
  • januari 2020 (2)
  • december 2019 (3)
  • november 2019 (4)
  • oktober 2019 (3)
  • september 2019 (4)
  • augusti 2019 (6)
  • juni 2019 (9)
  • oktober 2018 (3)
  • september 2018 (7)
  • augusti 2018 (5)
  • juli 2017 (5)
  • juni 2017 (4)
  • november 2014 (3)
  • juli 2014 (2)
  • juni 2014 (4)
  • maj 2014 (13)
  • april 2014 (13)
  • mars 2014 (25)
  • februari 2014 (27)
  • januari 2014 (29)
  • december 2013 (25)
  • november 2013 (11)
  • oktober 2013 (31)
  • september 2013 (25)
  • augusti 2013 (22)
  • juli 2013 (17)
  • juni 2013 (23)
  • maj 2013 (30)
  • april 2013 (28)
  • mars 2013 (25)
  • februari 2013 (34)
  • januari 2013 (52)
  • december 2012 (30)
  • november 2012 (18)
  • augusti 2012 (8)

Blogg på WordPress.com.

  • Följ Följer
    • ALMSAN
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • ALMSAN
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …