Enligt planen var det 4 timmars utecykling inbokat. Men familjelivet gick inte att få ihop, så det fick jag avstyra. Ibland får man ge och ibland får man ta. Det känns som att jag är den som tar mest, så det var helt ok att planera om lite. Benen och kroppen kändes ju så himla bra i lördags, så igår tänkte jag belöna mig själv ordentligt! Det gjorde jag helt enkelt genom att köra ett pass med VO2max-intervaller på trainern. Inga konstigtheter. 3 set med 12×30+30, med 5 minuters vila mellan seten. Kroppen svarade riktigt bra, så det var verkligen en belöning. Benen segade lite mot slutet, men annars hade jag ju kört för lätt.

Såhär snygg blir man av 30/30-intervaller…

VO2-max

Sen tog jag en paus på knappa timmen, medan jag åt ett lätt kvällsmål tillsammans med Ida (Saga sov redan) och läste bok för henne. Efter det kom den stora utmaningen, 2 timmar uthållighet på trainern. Och nog kämpade jag med uthålligheten allt… Kollade på The Wire samtidigt, det var väl det som räddade mig från att dö av tristess. Men låren sved duktigt mot slutet. Totalt sett känns det som att det blev en bra träningskväll ändå.