Oj vad jag har ont i benen idag… Det blir inte bättre ju längre kvällen lider heller. Så hur det kommer kännas imorgon törs jag inte ens tänka på! Just nu känns soffan på bottenvåningen som ett bra ställe att sova på i natt, för jag misstänker att jag inte kommer ta mig ner för trappen imorgon bitti. Jag har betydligt mer ont idag än vad jag hade dagen efter Ultravasan 45. Å andra sidan så var mycket av det onda då inte träningsvärk, utan ömma knän och en överansträngd fot. Nu är det ren och skär träningsvärk, så den är bara att omfamna.

Och omfamnat den har jag gjort! Inledde dagen på bästa sätt – med ett distanspass på cykeln. Var lite osäker på om kroppen skulle gilla det greppet, men kakbuffén på Kafé Lusthuset i Linde var tillräckligt lockande för att jag skulle våga chansa. Det visade sig vara ett bra drag. Benen var visserligen lite ömma, men det var inga problem med kraft och energi, så det blev en riktigt härlig tur på närmare 10 mil och dryga 800 hm. Solen sken och humöret var på topp. Så länge jag satt på cykeln, för så fort jag klev av den steg min ålder med ca 75 år, baserat på min gångstil… Men den kakbuffén – jeeesus vad mycket gott! Finsällskap i solen

Kakbuffén på Kafé Lusthuset i Lindesberg

Fortsatte dagen med en kort fotosession med Sara. Den blev dock väldigt kort, pga kallt vatten. Jag tror på riktigt tempen hade sjunkit åtminstone ett par grader sen i torsdags. Min energinivå var väl inte på topp heller, så vi nöjde oss rätt snabbt. Blev en del coola bilder iallafall 👌

Från dagens fotografering med Sara

Dagens sista programpunkt var löpcoachning. Smart va? Men, jag är ju inte fullt så dum att jag faktiskt hade tänkt springa själv. Löpcoachning funkar precis lika bra på cykel ska ni veta! Det var riktigt soft, tror jag ska fortsätta med det 😎😉