God morgon!

I morse var det bra kallt igen. Bilen var inte jättepigg på att transportera mig till gymmet i morse. Den hade nog hellre krypit ner i min säng istället. Jag kom i säng riktigt tidigt igår, så jag var åtminstone skapligt vid liv när klockan ringde 04:15. Av någon anledning skjuter jag min smärtgräns för när klockan får ringa, längre och längre bak. När jag började morgonträna så var kl 5 helt galet tidigt. Sen när jag kom på att jag var effektivare om jag fick i mig lite för-frukost före träningen, så började jag gå upp 4:30, och har gjort så ett bra tag. Men senaste gångerna så har jag alltså ställt klockan på 4:15 och nu känns det inte ett dugg konstigt… Allt blir ju mindre stressigt om jag går upp tidigare! Dessutom är det ju faktiskt bara två dagar i veckan det handlar om. De andra dagarna kan jag ju sova till 6:30 – då är det värsta sovmorgonen. 🙂

Idag frångick jag mitt vanliga styrkeprogram, som innebär MYCKET ben och en del  övningar för överkropp som tränar många muskler samtidigt. Eftersom Tour of Sufferlandria närmar sig, så låter jag benen ta det lite lugnt nu. De kommer få jobba ändå med start i helgen… Så idag körde jag mest överkropp. Och i stort sett bara favoritövningar som jag tycker är roliga och såna jag saknar när jag går på ett program där de inte är med. Avslutade med några ”pinneövningar” för rörligheten och 10 burpees för att få upp pulsen lite.

I går kväll stod det trainer på schemat. Som vanligt. Linda ringde precis när jag började trampa. Som tur var så är det inga problem för henne att sköta pratandet själv. Hon tyckte nog bara det var bra att jag inte la mig i så mycket 😉 Tyvärr tror jag att jag råkade gå med på att åka skidor ikväll… Jag borde väl kunna hävda tillfällig sinnesförvirring på grund av utmattning?